Jag har i snart ett och ett halvt år bloggat och skrivit om mina tankar, inköp, utrustning, erfarenheter och funderingar. Tanken var från början att jag hoppades att några få läsare skulle kanske hitta hit, läsa mina texter och få hjälp att bli bättre förbereda. Jag har haft många trogna besökare och har även fått massor med bra tips själv. Jag är tacksam och jag är glad för den här kommunikationen, det känns roligt att bloggen har inte varit enbart ensidig information.

Nu går jag vidare med mina förberedelser och snart kommer jag starta med ny, ganska så krävande, karriär också. Detta tillsammans med förväntade utökningen i familjen sätter extra krav på min tid men det är inte hela sanningen det heller. Jag tror att vi människor är som böcker, för att kunna läsas måste något skrivas i. Skrivandet kommer genom funderingar och erfarenhet och jag har faktiskt lyckats nedteckna nästan allt jag ville föra vidare till Er som var intresserade att höra det jag hade att berätta. Att fortsätta och skriva enbart för skrivandets skull är inte rätt och väldigt fel i mina ögon. Men sanningen är att det enda jag kan göra är att forstäta skriva om mina nya lampa eller en annan kniv. Det är faktiskt stor skillnad att blogga om ekonomi, mode eller musik jämfört med att skriva om Prepping. Som Prepper får man testa, jämföra och när man hittar det som fungerar fortsätter man med det tills det slutar fungera eller någon kommer med en bättre lösning som man sen får testa och jämföra igen. Hittar man en kniv som fungerar bra idag så kommer den att fungera lika bra om 50 år också, vi bryr oss liksom inte att färgen på handtaget “ska vara” svart eller neon grön.

Jag vill anteckna några sista funderingar om vad handlar det om att vara Prepper. Jag tror faktiskt mycket på att det handlar om tre faktorer som är interrelaterade med varandra och är lika viktiga för överlevnad:

1. Kunskap
2. Utrustning
3. Övning

Ibland får man höra att någon föredrar ha kunskap framför utrustning eller att övning räcker. Alla får ha sin egen tro men det är detta jag väljer att tro på och väljer satsa på den här trefaldiga helheten. Utan balans blir det enbart obalans; det låter lite som wax on, wax off men ibland är sanningen och vägen till perfektion varken dold eller komplicerad. Men räkna även med att det kommer att ta tid, kosta lite pengar och kräva stenhård motivation.

Jag får tacka Er för att ni har läst det jag har skrivit och tackar för alla kommentarer jag har fått. Jag kommer att fortsätta att besvara era frågor men kommer nog inte att skriva några nya inlägg den närmsta framtiden. Jag kommer närmsta tiden att satsa på att arbeta, umgås med familjen, träna, gå på olika kurser, vandra i fjällen, koncentrera på tre typer av hälsa jag har tidigare skrivit om och fortsätta njuta av livet. Det är liksom inte tanken att vi ska vara oroliga för framtiden hela tiden. Är du förbered, utrustad och har dina lager så kan du ta det lagom piano och fortsätta bevaka omvärlden medans du fortsätter öva.

Tackar så mycket alla mina Prepper och Survivalist vänner!

I’ll be back, någon gång efter sommaren …..

Nästa steget kan vara att köpa första hjälpen kit som man lägger lite mera bra att ha prylar i och då är man steget närmare till Improved First Aid Kit och det var det jag försökte göra med min billiga kit från Ebay. Jag har också för några veckor sedan skrivit om att det är viktigt med blodtrycksmätare och att den kan indikera om man mår bra eller inte gör det. Problemet med sådana mätare är att de tar stor plats och därför kan man inte alltid ha dessa med sig i sin BOB eller IFAK.

Nu har jag börjat tänka på vilka andra bra att ha grejer skulle man kunna ha med i sin IFAK och bygga upp något som eventuellt skulle kunna bli något som liknar Extended IFAK. Den ska innehålla lite mera avancerad utrustning, som inte väger mycket, kostnaden ska vara ganska så rimlig, man ska kunna använda det efter lite träning men kan vara till stor hjälp om medicinskt utbildad personal befinner sig i närheten. Jag började fundera för ett tag sedan om olika pulsmätare eftersom pulsen är också viktigt när man ska bedöma hur utvilad man är. Det viktigaste för mig är dock att med hjälp av pulsmätaren se om någon är vid liv, kunna ha kontroll utan att ständigt kontrollera andningen och få indikation om hur vilopulsen ser ut. Är någon medvetslös och pulsen är under 60 eller över 100 slag per minut det kan vara viktigt att börja söka efter professionell hjälp, om man inte redan har gjort det.

En liten manick som kostar cirka 170 kronor inklusive frakt, väger 50 gram inklusive 2 stycken AAA batterier och informerar oss inte enbart om pulsen utan även om syremättnaden är en så kallad Pulse Oximeter.  Jag har köpt en sådan till mig och har beställt en till min snarkande far. Det är bara att sätta in två batterier, trycka på knappen och klämma den runt pekfingret. Inom några sekunder får ni information om pulsen och syremättnaden.

Vill ni köpa det från Sverige så kan jag rekommendera att tittar hos Medistore.se där ni kan även få läsa följande informationen:

Pulsoximetrar används till att kontrollera syrehalten i blodet. Det kallas i dagligt tal för syremättnad, syresättning, saturation, pulsoximetri eller syresättning. Pulsoximetern bör visa ett värde mellan 95 – 100 %.  
Med en kontroll av syresättningen med saturationsmätare får man redan på om patienten är tillräckligt syresatt.

Vill ni läsa vidare så rekommenderar jag följande sidor eftersom tekniken är lagom komplicerad och jag föredrar att ni själva fördjupar er inom ämnet:

• Pulse Oximetry Wikipedia
• Oximetry.org

Som sagt jag köpte min från Ebay och priserna börjar från cirka 170 kronor inklusive frakt: Pulse Oximeter Ebay.com

Idag när det är Facebook, SMS, MMS och Youtube som verkar vara facklan i våra liv inser vi att många har vi blivit informations och kommunikations “junkies”. Kommunikation är väldigt viktigt men vi har tidigare diskuterat att ibland information kan vara skillnaden mellan liv och död. 

Tänk er att Internet plötsligt slutar fungera, mobilen är död och TV’n är bara mörk tavla som hänger på vägen. Vad gör du då? Det är då vi vänder oss mot den gamla, hederliga, batteridrivna radion så klart. Jag har skrivit om olika typer av kommunikations radion och pratat lite om CB, UHF eller VHF men grunden måste alltid utgöras av en enkel, pålitlig och batteridriven kortvågsradio.

Varför kortvåg och inte bara FM kan man undra? Jag leker idag med min nya radio som kostade lite över 70 kronor inklusive frakt, väger 127 gram med två stycken AAA batterier och klarar ta emot minst fyra olika stationer som sänder på engelska, några ryska, franska och även kinesiska stationer. Redundans är som vanligt väldigt viktig när det gäller kommunikation och information.

Jag köpte min Kaide KK-908 från Ebay och söker du efter World Radio eller SW Receiver så får du över 200 träffar och priserna börjar från 40 kronor inklusive frakt. Jag föredrar analoga radion utan LCD och med möjlighet till manuell sökning som min basic SW radio men det handlar om att jag litar mest på den här beprövade teknologin, alltså det är huvudakligen subjektiv känsla kan man säga.

Har du fortfarande inte skaffa dig en lite radio till din BOB, GHB eller bara för att ha med i bilen gör det redan idag. Om inte annat så det är roligt att lyssna på FM radio ibland.

Politik har aldrig varit min starka sida men jag passade på att utöka min lager av Kalamata oliver, åtta kg oliver räcker nog ett tag. Vad tänker du göra?

Imorgon är det simskolla och båda ska iväg och träna. Man kan tycka att vi överdriver men vi märker att sedan barnen har börjat träna det är flera fördelar här hemma som vi har upptäckt:

• Lägger sig och sover tidigare
• Äter bättre
• Mindre lust att spela TV spel
• Bråkar nästan aldrig
• Är lugnare och vi gör mer saker ihop
• Lär sig att ta order och instruktioner från andra vuxna (tränarna)

Jag och min fru är överens att så länge vi kan bestämma över deras fritid så kommer barnen att träna både kampsport och simning. Vi misstänker att vi kan styra och bestämma tills de fyller 13 – 14, eftersom det handlar om pojkar. Flickor verkar vara lite svårare att bestämma över och där går nog gränsen (enligt min erfarenhet) vid 11 – 12 år, innan de själva börjar bestämma över vad de vill träna och hur ofta ska det göras. Så klart är dessa siffror bara en grov uppskattning och  varje barn ska man respektera som den individ den är.

Femåringen var inte så glad för den här kampsporten till att börja med, han prövade flera gånger men jag var lite tveksam om han kommer att trivas med. Det gäller att tänka att samtliga kampsporter passar inte till alla barn och jag var bered att testa karate med honom. Men sen köpte vi honom en dräkt och jag började träna samma tider som han det har verkligen lossnat. Han ser fram emot tiden ihop och försöker vara så duktig som möjligt.

Idag började vi diskutera att försöka vandra med barnen. Sist jag vandrade märkte jag många barnfamiljer med ganska så små barn som var ute i fjällen. Det var härligt att se dessa små barn med sina små väskor på ryggen springa runt. Jag kommer nog sitta och fundera över det…

Återigen så tycker jag att kampsport (att klara sig på fastlandet) och simskola (klara sig i vatten miljö) är otroligt viktiga aspekter för oss Prepper’s som uppfostra barnen enligt våran “filosofi”. Jag tror inte att någon kommer att invända mot simning men kampsport kan vara lite kontroversiellt. Ärligt talat så bryr jag mig inte, det är mina barn och jag trivs med det. Vill du att barnen ska träna tennis eller fotboll, det går lika bra tycker jag. Allt är mycket bättre än att barnen spelar video spel varje dag och tittar på TV flera timmar i sträck.

Det går bra att skriva till mig här på bloggen eller maila mig: prepper.se(at)gmail.com

Surfade lite på Ebay och det var en säljare som hade några Olight i1 Eos till salu för 23 USD inklusive frakt. Jag vet att detta är en underbar bra pris för den här lampan och köpte en. Fick den hem efter några dagar och redan första kvällen fick jag användning för den. Skulle köra iväg med min fars företagsbil och fick plötsligt motorstop på en mörk gata. Jag hoppade ut från bilen, som var helt strömlös och kunde belysa/varna bilarna som var bakom mig att jag har problem med bilen. Sen fick jag tack vare den undersöka vad är det som var fel på bilen och det visade sig att det var kontakten till bilbatteriet som hade lossnat.

Nu har jag haft lampan i snart en månad och jag är verkligen nöjd med den. Den väger 38 gram inklusive batteriet och man märker knappast att den är i fickan. Belysningen är verkligen stark och det enda någon skulle kunna anmärka är att den drivs med CR123A batterier. Det är bara att köpa på från Dealxtreme eller Ebay, svarar jag. Det är billigt och leveransen tar oftast bara en vecka eller max två.

Output/Runtime: 
High: 180 lumens / 1.7 hours
Medium: 40 lumens / 5.2 hours
Low: 4 lumens / 72 hours
LED: Cree XM-L
Battery: 1 x CR123A (included)
Max Beam Distance: 68m
Peak Beam Intensity: 1150cd
Impact Resistant: 1.2m
Water resistant to IXP-8 Standard
Length: 63.2mm
Diameter: 20.3mm
Weight: 22.5g (excluding battery)

Ni kommer att vara överaskade att lampan klarar 180 lummens och jag kan garantera att det är “ärliga” lummens som verkligen kommer ut från lampan. Olight verkar vara ett företag som verkligen levererar det de lovar. Summan av kardemumman är att det är en lampa som är verkligen liten, ger massor med ljus, kan vid lägsta belysning ge belysning i cirka 72 timmar, klarar mycket, är tålig, klarar att bli blött och andas kvalitet. Det priset som jag fick betala var riktigt bra erbjudande som jag inte tror att kommer tillbaka. Men du kan fortfarande köpa den på Ebay för cirka 33 USD: Olight i1 Ebay.com

Här får ni också en videorecension från Youtube:

Väder, arbetsförhållanden och samhällsekonomi påverkar oss alla. Här kan du lära dig hur du förbereder dig på vad som kan ske.

Besök gärna: http://swedishprepper.wordpress.com/

Jag själv har kommit fram till det att jag anser mig inte vara falsk eftersom en falsk person är som säger och gör saker, i hemlighet, som kan/kommer att skada andra. Att jag lagrar lite konserver och köper på mig utrustning skadar ingen, utom min egen plånbok ibland. Att jag har 100 kg ris hemma skadar ju absolut ingen, man kan inte ens hävda att pga jag köper stora mängder det blir mindre mat för mina grannar. Sist jag var i affären hyllorna var överfyllda med allt möjligt. Tänker man efter vi Prepper’s gör väldigt stor tjänst till andra eftersom den dagen alla slås om sista konserven det blir några mindre i kön till stormarknaden. Likaså när det gäller bränsle eller mediciner. Det blir varor över till en till som har inte förbered sig i tid.

Som tidigare nämnt så jag vill inte komma ut pga några anledningar: nuvarande arbetet (deltid iaf) där jag på årsbasis kontrolleras i olika register, framtida arbeten som man vill söka till, familjens säkerhet och till slut att jag orkar inte med diskussioner eftersom ämnet är så laddad med missuppfattningar.

Att vara Prepper för mig handlar inte om att förbereda sig att världen ska gå under utan jag räknar med att världen inte kommer att gå under men allvarliga störningar kan inträffa. Jag har gått från ordet “kommer” till “kan” inträffa. Det känns som lite starkare avstånd från Survivalismens hårda kärna där många pratar och diskuterar om när SHTF kommer att inträffa, vilka kommer att överleva, vilken ammunition som är bäst mot zombies eller att man måste ha 4×4 med hög markfrigång.

Men går vi tillbaka till ärlighetsfrågan så undrar även jag ganska så ofta varför sitter jag och diskuterar saker med andra fast det jag brinner för och funderar om är just att vara Prepper. Ni känner säkert någon äkta fotbolls supporter som tatuerar sig med fotbollslagets logo, har bestämda färger på sig, frugan måste planera förlossningen efter matchtider och alla som inte pratar fotboll är inte värda att slösa tiden på. Tänk om jag eller du var en sådan Prepper? Vi springer runt med våra paracords, bilen är en 4×4 med snorkel, hälften av grejerna som du har på dig omfattas av knivlagen, det enda som du pratar om är bara kriser och möjliga störningar? Det är ganska så lätt att inse att många skulle skratta åt fotboll supportern men att vi skulle bli omgående pucko förklarade.

OpSec eller inte? Det är en bra fråga det och jag personligen röstar alla dagar i veckan för en hälsosam inställning till OpSec. Inte paranoiaOpSec men precis som man går inte runt och berättar för allt och alla hur mycket pengar man har, vilken låda hemma som man förvarar sina värdesaker i och man håller (som flesta andra) koordinaterna till kantarell stället hemliga.

Två senaste inläggen handlar om “Analyzing risks” och “Prepparednes“. Det är en välbesökt blogg men det är inte så många Svenskar som känner till den. Jag rekommenderar att bokmärka den bloggen och följa det Westfalia skriver:

SibiTotique “For himself and everyone”